Publicerad den Lämna en kommentar

Mon Amie – Marianne Westmans debut som blev en svensk klassiker

Mon Amie är ett av de mönster som svenska middagsbord återkommer till generation efter generation. Historien bakom det börjar med en ung formgivares första uppdrag – och sträcker sig nästan 300 år tillbaka i tiden till ett av Europas äldsta porslinsmärken.

Rörstrand – Europas näst äldsta porslinsvarumärke

Rörstrand grundades redan 1726 vid slottet med samma namn i Stockholm, under ledning av den tyske porslinstillverkaren Johann Wolff. Det gör Rörstrand till Europas näst äldsta porslinsmärke fortfarande i drift. Till en början var mönstren starkt inspirerade av kinesiskt porslin, men redan från 1740-talet började fabriken utveckla egna, mer svenska formspråk – en riktning som skulle definiera varumärket i århundraden framöver.

Marianne Westmans debut

Mon Amie lanserades 1952 och var formgivaren Marianne Westmans allra första uppdrag för Rörstrand. Inspirationen kom, enligt Westman själv, från en regnig midsommar i slutet av 1940-talet då hon satt och skissade skvattram – en vanlig, blygsam våtmarksväxt – vilket sedan blev grunden för seriens karaktäristiska kobaltblå blommönster.

Varför Mon Amie fortfarande är en bästsäljare

Mon Amie kombinerar ett tydligt, grafiskt blommotiv med en form som känns lika hemma på ett modernt köksbord som i en mer klassisk servering – samma balans mellan tradition och nutid som präglat Rörstrand sedan 1700-talet. Det är en stor del av förklaringen till att serien, över 70 år efter lanseringen, fortfarande är en av våra mest sålda porslinsserier.

Sammanfattning

Mon Amie är ett tryggt val både som present och som tillskott till det egna hemmet – ett mönster med både konstnärlig historia och löpande, praktisk användning. Se hela Mon Amie-sortimentet.

Publicerad den 1 kommentar

Compton – mönstret som länge troddes vara Morris sista

Compton har länge omgetts av en myt: att det var William Morris allra sista tapetdesign. Verkligheten är lite mer komplicerad – och säger samtidigt något intressant om hur Morris & Co. faktiskt arbetade under firmans senare år.

Skapat för ett verkligt hus

Mönstret togs fram 1896 för Compton Hall utanför Wolverhampton, ett hem som Morris & Co. anlitades för att inreda åt Laurence W. Hodson. Namnet Compton kommer alltså direkt från huset det designades till, inte från någon växt eller djur som så många av firmans andra mönster.

Vem designade egentligen Compton?

Under lång tid krediterades Compton William Morris själv, som hans sista tapetmönster innan hans död 1896. Senare forskning – främst av textilhistorikern Linda Parry – har dock visat att mönstret i själva verket designades av Henry Dearle, firmans chefsdesigner vid den tiden. Brev som bevarats visar att Morris hade ett finger med i arbetet med flera av dekorationerna till Compton Hall, men inget tyder på att han var ensam designer bakom just detta mönster – snarare skickade han och Dearle skisser fram och tillbaka i en gemensam process.

Ett mönster i mörkare toner

Compton kännetecknas av ett tätt blom- och bladmönster i rosa och blått mot en mörkblå botten – en dovare och mer dramatisk färgsättning än flera av de ljusare mönstren från Morris tidigare period, vilket passar väl in i den mer påkostade, sena viktorianska inredningsstil huset Compton Hall representerade.

Sammanfattning

Compton är ett bra exempel på att “ett Morris-mönster” sällan betyder att Morris ritade varenda linje själv – firman var i högsta grad ett kollektivt hantverk, långt innan och långt efter hans egen livstid.

Se hela Compton-sortimentet här, eller läs om andra mönster från samma senare period av firmans historia under William Morris.